Förstå diabetes typ 1 enklare
var _gaq = _gaq || []; _gaq.push(['_setAccount', 'UA-20860259-2']); _gaq.push(['_trackPageview']);
(function() { var ga = document.createElement('script'); ga.type = 'text/javascript'; ga.async = true; ga.src = ('https:' == document.location.protocol ? 'https://ssl' : 'http://www') + '.google-analytics.com/ga.js'; var s = document.getElementsByTagName('script')[0]; s.parentNode.insertBefore(ga, s); })();
Förstå diabetes typ 1 på ett enklare vis – diabetes-lexikon
Diabetes typ 1-termer kan ibland vara svåra att förstå. Därför har DiabetesPortalen.nu tagit fram det här lättförståeliga lexikonet. Målsättningen är att beskriva på ett sätt som inte kräver akademisk utbildning. Du kan använda rullningslisten till höger eller menyn under sidavgränsaren för att ta dig genom diabetes-lexikonet som just nu innehåller 15 stycken diabetestermer, däribland blodsocker.
Diabetes-lexikon v.1.0 ®
Copyright © 2009 DiabetesPortalen.nu
(Lexikonet är i alfabetisk ordning. Saknar du någon Diabetesterm eller tycker något är oklart så e-posta gärna detta.)
• Blodprovstagare
• Blodsocker
• Blodsockerkurva
• Blodsockermätare
• HbA1c
• Högt blodsocker och ketoacidos/Hyperglykemi
• Insulin
• Insulinpump
• Ketoner/ketoacidos
• Komplikation
• Kontinuerlig blodsockermätning
• Lågt blodsocker/Känning/Hypoglykemi
• Mmol/l
Blodprovstagare[1]
En blodprovstagare är till för att få fram blod när en diabetiker skall kontrollera sitt blodsocker och är ofta formad som en penna, men istället för pennans udd så finns där en tunn nål. I pennans ände så finns en fjäder som man drar uppåt för att spänna nålen. Med en knapp på blodprovstagarens sida så ”skjuter” man sedan ut nålen mot en av fingertopparna för att kunna pressa fram den mängd blod som en blodsockermätare behöver.
Blodsocker[2]
När man har diabetes typ 1 så fungerar inte kroppens bukspottskörtel. Bukspottskörteln är ett organ som utsöndrar hormonet insulin. Insulin behövs för att kroppen ska kunna bryta ner sockret i blodet (blodsocker). Blodsocker är kroppens ”bensin” och utan just detta socker i blodet så blir man medvetslös. Blodsockret kan även ses som kroppens ”energi” som hela tiden måste befinna sig på rätt nivå för att kroppen ska fungera optimalt.
Blodsocker höjs främst från maten du äter i form av kolhydrater, men även från stress, infektion, alkohol m fl. När man har diabetes typ 1 behöver man mäta sitt blodsocker flera ggr/dygn för att se om man har rätt mängd socker i blodet, alltså rätt blodsockernivå.
Genom att använda en blodsockermätare så ser man om det är för lite, för mycket eller alldeles lagom med insulin i kroppen just då. Sedan korrigerar man sitt blodsocker genom att om äta mer, ta insulin eller inte göra något. Blodsocker presenteras i Sverige genom måttet ”mmol/l”.
Blodsockerkurva[3]
En person med diabetes typ 1 mäter sitt blodsocker flertalet gånger per dygn och kommer snabbt upp i ganska stora mängder med blodsocker värden. Dessa värden kan sedan sammanställas, ofta med hjälp av utvecklade datorprogram, nätapplikationer men går även att göras manuellt, till ett diagram där ena axeln utgörs utav tidpunkt och den andra axeln utgörs utav blodsockervärden. Diagrammet visar då just blodsockerkurvan med vilken man lättare kan se svängningarna i blodsockervärdena. Utifrån denna blodsockerkurva kan sedan slutsatser och åtgärder till insulindoserna dras.
Blodsockermätare[4]
Med en blodsockermätare mäter en diabetiker sitt blodsocker. Det går till genom att man sätter i en teststicka i blodsockermätaren som man sedan fyller med blod.
En diabetiker sticker sig i fingertopparna med en blodprovstagare som har en tunn nål för att fylla teststickan. Blodsockermätaren visar sedan i en digital display, liknande en miniräknare, aktuellt blodsockret genom siffror följt av måttet ”mmol/l”. När värdet visats så kastas den använda teststickan och nästa gång man mäter så används en ny.
D
Diabetesdagbok[5]
Hur ofta en diabetiker typ 1:a måste mäta sitt blodsocker är individuellt och bestäms av en rad faktorer. Ofta bestäms detta tillsammans med sitt diabetesteam utifrån hur ens individuella blodsocker varierar. Det blir mellan 4-10 ggr/dygn. En person som mäter 10 ggr/dygn mäter således sitt blodsocker ca 3650 ggr/år.
För att få en översikt över dessa stora mängder med blodsocker värden så använder en diabetiker sig utav en liten bok som kallas just Diabetesdagbok. I den skrivs blodsockervärdena upp utefter vad klockan är. Man kan även specificera det hela ännu mer. Vanligast är att visa om värdet är taget före eller efter man ätit. Men även före och efter träning och sömn.
H
HbA1c[6]
Genom ett blodprov kan det genomsnittliga blodsocker värdet 6-8 veckor bakåt i tiden mätas. Detta värde kallas HbA1c och visas som ett procentvärde som sedan kan omvandlas till svenska standardsättet att visa blodsockervärden, mmol/l.
Högt blodsocker och ketoacidos/ Hyperglykemi[7]
Att ha för mycket socker som cirkulerar i blodådrorna kallas för att ha högt blodsocker eller den medicinska termen Hyperglykemi.
En frisk person har ca 5 mmol/l socker i sitt blod och motsvarar ungefär en sockerbit i energi och mängd. En person som mäter sitt blodsocker och mätaren visar 10 mmol/l har allts ca två sockerbitar som cirkulerar i blodet. Kroppen är skapt för att ha just en sockerbit cirkulerande och när denna balans rubbas så uppstår både korta och långa negativa effekter.
En diabetiker kan känna en rad symptom just under skeendet såsom irritation, koncentrationssvårigheter, krypningar i kroppen, trötthet, mättnadskänsla m fl. På längre sikt skadas såväl organ som andra funktioner i kroppen som t ex njurar och ögon. En diabetiker som missköter sitt blodsocker och har för högt blodsocker i för hög omfattning kan bli blind och behöva gå i dialys för att rena blodet då njurarna satts ur spel. Sårläkningen är kraftigt nedsatt när blodsockret är för högt, likaså kan känseln bli nedsatt eller rentav försvinna. En kombination av detta leder tyvärr i alltför hög grad till att kroppens lemmar behöver amputeras.
När kroppen märker att det inte finns tillräckligt med insulin för att bryta ner högt blodsocker, vilket den gör för att få energi, så vidtar kroppen mer drastiska åtgärder för att kunna tillgodose kroppen med energi. Den börjar desperat försöka bryta ner muskler och fett. Det är i det här skeendet som syror (ketoacidos) skapas. Syrorna omvandlar just muskler och fett till energi men det går tyvärr ganska fort tills kroppen blir förgiftad utav dessa starka syror. När syrorna uppnår tillräckligt hög koncentration i kroppen faller man i koma och det enda som kan rädda denna kropp är insulin och då är det bråttom.
i
Insulin[8]
Insulin är kroppens hormon med vilket sockret i blodet bryts ner. Normalt så utsöndras rätt mängd insulin hela tiden ifrån bukspottskörteln i en frisk kropp. Med rätt mängd menas 5 mmol/l socker i blodet, varken mer eller mindre är hälsosamt en längre period.
Hos en diabetiker typ 1:a så är bukspottskörteln satt helt ur funktion och en diabetiker måste därför tillföra insulin. Insulin tillförs via sprutor, ofta formade som pennor därav namnet insulinpenna. Insulin kan även tillföras via insulinpump. Det finns även inhalatorer som dock inte fått något kommersiellt genomslag.
Insulinpump[9]
En insulinpump är inte en intelligent liten maskin som tar egna beslut om hur mycket insulin som behövs eller inte behövs. Däremot är det ett hjälpmedel som med en maskins precision, disciplin och noggrannhet kan göra blodsockerkontrollen och livet oerhört mycket lättare för en diabetiker. Den är kopplad till användaren via en tunn slang som går från insulinpumpen till en nål som skjuts in i användarens underhudsfett. Nålen är tunn och sätts automatiskt fast likt ett plåsters tejp.
Insulinpumpar laddas med insulin och styrs och ser ut likt en mobiltelefons meny. I menyn ställs en insulindos storlek in som ges dygnet runt, året om, oftast varje minut automatiskt. Denna dos kalls för BASAL-dos. Vid varje mål mat tas den insulindos som behövs för given måltid. Denna måltidsdos ges manuellt och kallas för BOLUS-dos. Insulinpumpar har som sagt ingen egen intelligens utan fungerar genom att lyda användarens minsta vink.
Det finns ännu smartare insulinpumpar idag, såsom inopererade och även insulinpumpar som är kopplade till kontinuerlig blodsockermätning. Detta är dock på så tidigt stadium så gemene man har inte tillgång till dessa.
K
Ketoner/ketoacidos[10]
När ens blodsocker varit för högt en längre period så får kroppen en slags panik och försöker desperat att finna andra sätt att ge kroppen ny energi då insulinet uppenbarligen inte räcker till att bryta ner tillräckligt med socker, man säger att ens blodsocker är för högt. Kroppen börjar då att skapa syror med vilka fett och muskler bryts ner till energi. Dessa syror kallas ketoacidos eller i folkmun, ketoner. Tyvärr är detta sätt att utvinna energi verkligen en nödlösning och ganska snabbt är kroppen så förgiftad av de höga halterna syror att koma uppstår. Endast läkarvård med insulin kan rädda en person från döden i detta skedde.
Komplikation[11]
Det finns två typer av komplikationer. Dem på kort sikt och dem på lång sikt.
Dem på kort sikt är dem som du kan läsa om här i lexikonet under Lågt blodsocker/Känning/Hypoglykemi samt Högt blodsocker och ketoacidos/ Hyperglykemi.
Komplikationer på lång sikt, som även kallas senkomplikationer, kan vara än mer luriga. Det man känner till är att ett klart samband mellan dåligt sköt HbA1c finns och genererar senkomplikationer. Nedan kan du läsa om några exempel på dessa:
• Blindhet
• Nervskador, Diabetisk neuropati
• Njursvikt
• Högt blodtryck
• Blodcirkulationsproblem
• Amputation av kroppsdelar
Kontinuerlig blodsockermätning[12]
När den lilla bärbara blodsockermätaren kom så var det en revolution för diabetikern. Nu kunde man mäta sitt blodsocker själv och ofta istället för att behöva ta sig till sin läkarmottagning. Det senaste i denna utveckling kallas kontinuerlig blodsockermätning och går ut på att en liten apparat är kopplad till kroppen via en sladd och med bara någon minuts mellanrum så läser sladden av blodsockret på användaren och presenterar detta värde på en tydlig display. Ofta så visas även en pil som visar om blodsockervärdet är på väg upp, ner eller ligger stilla, ofta med flera nyanser i riktningen.
Detta sätt att mäta sitt blodsocker är återigen en revolution. Tyvärr är tekniken fortfarande så ny att den är väldigt dyr och i dagens läge har de flesta diabetiker bara möjlighet att mätas på detta sätt några dagar under perioder med svårutläst blodsocker. Med största sannolikhet är detta sätt framtidens sätt för diabetiker att mäta sitt blodsocker.
L
Lågt blodsocker/Känning/Hypoglykemi[13]
Att få för lågt blodsocker kallas även för att få en ”känning” eller den medicinska termen Hypoglykemi och innebär att det finns för lite socker i blodet för att kroppens alla funktioner skall fungera som dem skall. Kroppens energi/bensin är alltså slut eller närmar sig slut.
5 mmol/l är ideal-värdet. Exakt var gränsen går för att få en känning är individuellt och baseras på en rad faktorer. Har en diabetiker t ex haft alldeles för högt blodsocker under en längre period så kommer densamme känna av för lågt blodsocker i ett tidigare skedde än någon som haft ett lägre genomsnittsvärde.
Det är oerhört obehagliga symptom som sker när en diabetiker får för lågt blodsocker. Allt från tunnelseende, kraftiga skakningar till omänsklig hunger, irritation, svettningar enda till medvetslöshet finns bland symptomen som uppgetts. Det är väldigt individuellt vad som upplevs. En del får väldigt tydliga signaler när ett blodsocker börjar rasa medans andra inte märker något alls, utan blir medvetslösa. De personer som hör till den sista kategorin kan det bli livsfarligt för. Tack och lov så känner de flesta diabetiker av raset i ett mycket tidigare skedde och kan korrigera det genom att äta snabba kolhydrater omedelbart, då oftast i form av rent socker, t ex Dextro.
En känning håller oftast i sig ca 10-25 minuter beroende på hur pass allvarlig känningen är samt vad, hur mycket och vad man äter just då.
M
Mmol/l[14]
I Sverige används måttet ”mmol/l” när en diabetiker mäter sitt blodsocker. Värdet på svenska blodsockermätare betyder alltså hur många millimol per liter (mmol/l) socker (glukos) som finns i blodet. Ett blodsocker på 5 mmol/l är vad en frisk har i sitt blod, det motsvarar ungefär 1 sockerbit som cirkulerar i hela kroppens blodomlopp.
T
Teststicka[15]
En blodsockermätare fungerar som så att genom ett litet hål så sätter man in en specialutvecklad teststicka som är några centimeter lång, några millimeter bred och ca 2 millimeter tjock. I teststickans ände som sticker ut någon centimeter från blodsockermätaren finns en öppning. I denna öppning så applicerar man blodet som behövs för att mätaren skall kunna visa ett blodsockervärde. En teststicka används alltså för att blodsockermätaren skall kunna få in och använda blodet.
Källförteckning:
[1] http://www.bddiabetes.se/cgi-bin/bd/bdweb/eservices/content/show.bd?Program=556625&Channel=-457597&RootChannel=-457554&BV_UseBVCookie=yes&BD_SID=UWtSVFJTNUNSRTFmUkVNPTpNQT09Ojo%3D
[2] http://www.alltomdiabetes.se/website/content/living-with-diabetes/for-dig-med-typ-1/ny-diagnostiserad/de_10_viktigaste_fragarna_och_svaren_om_ditt_blodsocker.aspx
[3] http://www.diabit.se/blodsocker/blodsockerkurva
[4] https://www.abbott.se/lite/
[5] http://www.diabit.se/hjalpmedel/diabetesdagbok
[6] http://diabeteshandboken.se/001_kapitel_1-37/100_bra_hba1c.html
[7] http://www.netdoktor.se/diabetes/?_PageId=184
[8] http://www.diabetes.se/Templates/Extension____310.aspx
[9] http://www.diabit.se/hjalpmedel/insulinpumpar
[10] http://www.diabetes.fi/sivu.php?artikkeli_id=1280
[11] http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=75222&l=sv&newsdep=130
[12] http://www.diabetes.fi/sivu.php?artikkeli_id=5849
[13] http://www.ssdf.nu/om-diabetes/blodsocker.php
[14] http://www.diabetes.fi/sivu.php?artikkeli_id=997
[15] http://www.bayerdiabetes.se/sv/Produkter/Blodsockermatare/NYA-CONTOUR/CONTOUR-teststickor.aspx