Frågor och svar om diabetes typ 1
Om diabetes typ 1 – Relaterade frågor
Här kommer Diabetesrelaterade frågor att besvaras. Just nu finns det 6 stycken frågor och svar.
Fråga 6
Vilka diabetes typ 1 symptom kan man få vid komplikationer?
Svar: Fråga 6
Det är ganska läskiga diabetes symptom som kan uppstå vid diabetes typ 1 vid längre sjukdomsperiod.
Det kanske läskigaste och mest omtalade diabetes symptomet som kan uppstå som komplikation är blindhet. Därför gör man ögonbottenfotografering varje eller vartannat år.
Polyneuropati är ett annat diabetes symptom som kan uppstå. Det handlar om många nerver i kroppen som blivit förstörda eller skadade av för högt blodsocker och skapar smärtor i kroppen. Smärtor som är mycket svåra att behandla.
Fler kommer inom kort, samt referenser till dessa.
Fråga 5
Hur räknar man om det nya HbA1c-värdet till det gamla HbA1c-värdet?
Svar: Fråga 5
Det är egentligen ganska enkelt. Ta det nya värdet och addera(lägg till) 8. Summan du får fram dividerar(delar) du med 10. Summan du nu får fram motsvarar det gamla HbA1c-värdet.
Exempel:
Du har fått veta att ditt senaste HbA1c är 56 men skulle vilja veta vad det motsvarar i det gamla sättet att se. Då tar du 56+8=64 och delar på 10, alltså 64/10=6,4 i hbA1c.[1]
Vill du istället räkna åt andra hållet, alltså räkna om ett gammalt HbA1c-värde till det nya så multipicerar(gånger) du ditt nya HbA1c med 10 och subraherar(minus) 8 på den summan. Då har du det nya HbA1c-värdet.[1]
[1]Leva med diabetes, SSDF, nr 1, 2012, jan-feb
Fråga 4
Kan man bli av med fettkuddarna?
Svar: Fråga 4
Att få fettkuddar, eller lipomer som det egentligen heter, är en företeelse de flesta med diabetes någon gång råkar ut för. Frågan många har ställt sig, går det då att bli av med dessa?
Först skall jag berätta lite kort vad en fettkudde är och hur den uppstår. Uppkomsten är inte helt utredd, däremot kan man med säkerhet säga att den uppkommer genom att du tar ditt insulin för ofta på samma ställe. Troligtvis så beror det på en lokal effekt av insulinet[1]. Det blir som förhårdnade svullnader i underhuden. Fettet klumpar ihop sig och det är detta som alltså kallas lipom eller fettkudde[2].
Går det då att bli av med dessa. Svaret är ja enligt diabit.se[2]. Det skall dock kunna ta ganska lång tid. Veckor, men även månader om skedet har gått långt[2]. Detta givetvis förutsatt att man inte ger sitt insulin där överhuvudtaget.
Ett annat problem när man har diabetes typ 1 som kan uppstå som även kan vara lite lurigt är att upptaget av insulinet blir sämre där, insulineffekten alltså. Det kan ske även fast ögat inte uppfattat att det är en lipom där. Därav vikten att byta stickställe ofta.
[1]http://www.ssdf.nu/om-diabetes/komplikationer/fettkuddar.php
[2]http://www.diabit.se/insulin/lipomfettkuddar
Fråga 3
Hur högt blodsocker kan man ha?
Svar: Fråga 3
Liksom lågt blodsocker är det väldigt individuellt hur den enskilda med diabetes typ 1 upplever högt blodsocker. Om du har haft högt snittvärde i blodsocker en längre period så trubbas du av och känner inte av just höga värden lika tydligt.
Jag har själv haft 48 mmol/l i blodsocker som högst, det var dagen innan jag lades in och fick diagnosen diabetes typ 1. Tyvärr fick jag inte det beskedet att jag fått diabetes på en gång. Jag har läst om en person som haft 52 mmol/l i blodsocker. På www.netdoktor.se fanns ett inlägg om en person som skriver om sin mamma som lades in och man uppmätte ett värde på 90 mmol/l(Dock är källan nu borttagen!) innan inlägget försvann i o m uppdaterad site. Det är också det högsta blodsocker värdet som jag har hört talas om. Jag frågade diabetessköterskan som tog emot mig när jag debuterade som diabetiker hur högt värde man kan ha och hon sa att man ”kan” ha 80 och högre i blodsocker. En exakt siffra kunde hon inte svara på.
De flesta blodsockermätarna kan inte indikera högre värden än runt 30-33. Därefter står det bara ”Hi” i displayen.
Att med diabetes ha blodsockret på dessa nivåer är givetvis oerhört farligt och kan leda till komplikationer på såväl kort som lång sikt. På kort sikt så kan man gå in i koma när kroppen inte längre orkar jobba emot de enorma sockermängderna i blodet. På lång eller längre sikt så är det de sedvanliga komplikationerna som jag har skrivit mer om under Diabetes / Om Diabetes och dess historik.
Fråga 2
Hur lågt blodsocker kan man ha?
Svar: Fråga 2
Om det inte finns glukos i kroppen så finns inte heller energi i kroppen, då blodsockret är kroppens bränsle. Alla personer med diabetes typ 1 får för lågt blodsocker emellanåt. En del tätare än andra.
Det är väldigt individuellt när en diabetiker känner av sitt låga blodsocker. En del börjar känna förändringarna i kroppen redan vid 4-5 mmol/l i blodsocker. Medans andra inte känner det överhuvudtaget förens medvetslöshet redan kommit. Det sistnämnda är oerhört farligt och kräver att man är väldigt noggrann med sin blodsockerkontroll. Det finns specialutbildade diabetes hundar(nej, hunden har inte diabetes) som kan ge varningssignaler till matte eller husse. Man brukar dock säga att det är för lågt runt 3.5 mmol/l och har man en bra inställd Diabetes så brukar man också känna av just vid denna nivå. Har man legat högre i blodsocker en längre period så känner man i regel av ett något högre socker. Det omvända gäller om man ligger pressat och lågt i sitt genomsnittliga blodsocker, då känner man inte av känningen förens i ett senare skedde
Jag har själv aldrig blivit medvetslös av mitt blodsocker(varken av höga eller låga värden). Jag har vid ett flertal tillfällen haft 1.1 mmol/l vilket jag tror är det lägsta jag haft, och det är tuffa känningar det. Tunnelseende, skakningar, enorm(!) aptit, sockersug och omänsklig trötthet är några av bieffekterna jag känt. Om man äter socker, vanligtvis Dextro, så går normalt en kännings (lågt blodsocker) akuta skeende över på ca 10-20 minuter. När man befinner sig i känningens skedde kan det kännas som att det obehagliga aldrig skall ta slut när man har så lågt blodsocker.
En annan aspekt i det hela är hur snabbt ditt blodsocker rasar. Säg att du efter middagen hamnat för högt, säg 15 mmol/l. 20 minuter senare så känner du att det är något som inte stämmer i din kropp, du känner symptom på att ett lågt blodsocker. Du mäter ditt diabetes blodsocker igen och nu visar det på 4.5 mmol/l. 4.5 mmol/l behöver inte vara ett dåligt värde i sig, men i detta fall så har ditt blodsocker rasat 10.5 mmol/l på väldigt kort tid och troligtvis har du även en hel del insulin i din kropp sedan middag. Har du insulinpump så kan du se hur mycket verksamt insulin du har i din kropp. Det är således mycket mer bråttom att du får i dig socker i det här skedet än att du mäter 3.3 mmol/l två timmar efter senaste mätningen som visade 7.6 mmol/l. Raset är inte lika massivt.
Fråga 1
Är Diabetes Typ 1 och Diabetes Typ 2 samma sjukdom?
Svar: Fråga 1
Nej det är inte samma sjukdom! De två sjukdomarna har likheter i det avseendet att insulin och bukspottskörteln är inblandade. Därmed slutar likheterna.
En person med diabetes typ 1 har ingen egen produktion utav insulin p.g.a. att bukspottskörteln har satts ur spel utav det egna immunförsvaret.
En person med diabetes typ 2 har egen insulinproduktion, mer eller mindre, beroende på hur allvarligt läget är, i vilket fall så klarar kroppen inte av att producera den mängd insulin som krävs. Oftast så kan man få tillbaka vad som kan kallas normalt reglerad funktion av insulinet genom att motionera, äta rätt kost samt gå ner i vikt, övervikt och diabetes typ 2 är en vanlig kombination. Jag poängterar, oftast, i många fall är läget långt mer komplext än dessa faktorer, men det går jag inte in på här, för att hålla mig till svar på frågan. När inte livsstilsförändringar räcker så måste en typ 2 diabetiker antingen äta tabletter eller i värsta fall tillföra insulin likt en typ 1 diabetiker.
Medans en person med diabetes typ 1 aldrig kan få tillbaka sin insulinproduktion, utan måste resten av sitt liv tillföra insulin kontinuerligt.
Diabetes typ 2 är väldigt ärftligt visar forskning och studier på medans diabetes typ 1 inte alls är betydande ärftligt (se i menyn under Diabetes / Om Diabetes och dess historik för siffror och mer om diabetes typ 1).